Bob Dylan och Neil Young behöver ingen presentation, deras musikaliska bedrifter talar klart för sig själv. Även om jag inte har så mkt övers till Liveplattor, så gillar jag MTV´s Unplugged koncept och även om jag inte tror att varken Dylans eller Youngs Unplugged platta, anses som några klassiker, så anser jag att de är två otroligt bra spelningar de gör. Dylan är ju introvert som vanligt, men gör några riktigt klassiska versioner av några av sina riktigt stora verk, jag ryser när han sjunger sånger som "shooting star" och "Knocking on heavens door", den sistnämnda med en ny versrad, avslutningen på hans konsert blir snudd på episk (för mig iaf) då han i sin låt "with God on our side" frågar sig själv hur det kommer sig att det alltid är Historie skrivaren (krigets vinnare) som haft Gud på sin sida, och hur stater kan komma undan med folkmord, med motiveringen "Gods on our side". Även om sången skrevs på 60-talet så är den oerhört aktuell i dagens politik, och som Kristen själv håller jag med om frågan: Hur kan man motivera dödande, med att säga att det är Guds vilja, när Gud förbjuder handlingen?
Neil Youngs skiva är också en oerhört känsloladdad skiva, där han sjunger sina stora hits. Neil som kanske mest förknippas med lite "skitig" rock som han spelar på sin stora dänga "Rockin in a free world" sitter lugnt och harmoniskt med sin gitarr och sitt munspel och sjunger oerhört vackra sånger, och ungefär i mitten av konserten sätter han sig vid en orgel och spelar "Like a Hurricane" som helt plötsligt från att vara en rocklåt, blir en känslofylld kärleks låt till någon oidentifierad. Kan inte beskriva det ögonblicket på något annat sätt än "MAGISKT"
Två episka legender med två episka skivor, som inte vad jag vet har fått hälften av det erkännande som deras andra skivor, men de borde verkligen stå högre i kurs.
Högsta poäng för bägge skivor....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar